Användningen av drönare har ökat snabbt och med det har yrket som drönarpilot blivit allt mer efterfrågat. I Sverige används drönare idag inom allt från bygginspektioner och mätning till räddningstjänst och skogsbruk. Men hur ser arbetsmarknaden egentligen ut för den som vill arbeta professionellt med drönare? Vilka branscher anställer, vad krävs – och vad kan man förvänta sig i lön och utvecklingsmöjligheter?
Antal yrkesverksamma
Det finns ingen exakt siffra på hur många som arbetar som drönarpilot i Sverige, men statistik från Transportstyrelsen visar att omkring 40 000 personer hade tagit drönarkort i slutet av 2024. Samtidigt finns över 700 000 drönare i landet, vilket tyder på att majoriteten av användarna är hobbyflygare. Antalet registrerade drönaroperatörer – både privatpersoner och företag – ligger runt 42 000, men endast en mindre andel av dessa arbetar professionellt. Det faktiska antalet yrkesverksamma drönarpiloter uppskattas till några tusen, och yrkeskåren växer i takt med att fler branscher efterfrågar certifierad kompetens.
Branscher med störst efterfrågan
De största faktiska arbetsmöjligheterna finns inom branscher som använder drönare som ett verktyg i den dagliga verksamheten. Här handlar det främst om bygg och infrastruktur (inspektion av tak, broar, fasader), teknisk industri och energisektorn (vindkraft, solcellsparker, kraftledningar), lantmäteri och mätning, samt skog och lantbruk (för analys och planering). Exempel på aktörer inom dessa områden är Airpelago, som arbetar med automatiserade kraftledningsinspektioner, och Peab Air, som använder drönare i bygg- och anläggningsprojekt.
De flesta som arbetar professionellt gör det som konsulter eller egenföretagare, ofta med tekniskt inriktade uppdrag. Fasta anställningar förekommer, men är vanligare i större organisationer där drönarflygning är en integrerad del av arbetsflödet.
Utbildning & certifiering
För att ta uppdrag som drönarpilot krävs minst ett drönarkort A1/A3, vilket fås via godkänt teoriprov hos Transportstyrelsen. För tätortsnära flygningar krävs ofta även A2-certifikat. Uppdrag inom den specifika kategorin – t.ex. över människor, utom synhåll (BVLOS) eller med tyngre drönare – kräver operativt tillstånd samt dokumenterad kompetens enligt EASA:s regelverk.
Det finns även YH-utbildningar som kombinerar flygteknik med branschspecifika färdigheter, till exempel inom mätning, GIS eller bygginspektion. Praktisk erfarenhet väger tungt – särskilt i kombination med förståelse för det sammanhang där drönaren används.
Läs mer om utbildning för fjärrpiloter på Transportstyrelsen
Efterfrågan & ersättning
Efterfrågan på drönarpiloter växer i takt med att fler branscher börjar integrera UAS-lösningar. Behovet gäller särskilt inom områden där drönare ersätter farliga eller tidskrävande arbetsmoment – till exempel visuell inspektion på höjd eller kartering av stora ytor.
Lönen för en anställd drönarpilot ligger ofta mellan 35 000–45 000 kr/månad, men varierar med ansvar och uppdragens komplexitet. För specialiserade roller inom specifik kategori eller med dataanalys kan ersättningen vara högre. Som konsult kan timpriset ofta variera mellan 800 och 1 500 kr, beroende på uppdrag, erfarenhet och egen utrustning.
Framtid och utveckling
Yrket utvecklas snabbt. Automatisering, AI och BVLOS kommer sannolikt förändra hur arbetet som pilot ser ut. Rollen går i allt större grad från manuell styrning till att planera, analysera och integrera drönardata i arbetsflöden. Att kombinera flygkompetens med specialiserad kunskap – inom exempelvis konstruktion, miljö, GIS eller säkerhet – blir därför avgörande för långsiktig konkurrenskraft.
Hur tror du att framtidens arbetsmarknad för drönarpiloter ser ut?